Varför

image_pdf

_DSC9423Underbar dimma som förtrollar och ger liv till ljuset, inte svårt och förstå var älvorna föds.

Morgonen förlät nattens kyla. Sol och blåst i Loftahammar var skönt, förundras över hur kampingplatser utvecklas till stugbyar med trädäck större än min lägenhet.

Motorstopp, två gånger, på motorvägen inte så kul. Många teorier är det, men kan det vara så enkelt att tanken blivit bytt och elektroniken inte blivit intrimmad efter det.

Något är det som gör att jag stannar bilen, kliver ur och vill ta en bild så långt är jag med. Men vad är det och varför får jag inte med mig samma känsla till bilden.

Kan bero på att jag ser på bilden och verkligheten på olika sätt, och därför inte upplever det i bilden som jag såg/kände i verkligheten.

Då skulle jag vilja vända på kalaset. Vad skall jag leta efter i verkligheten som på bild kommer att se ut som det jag söker.

Fast då blir ju frågan också, vad är det jag söker.

Just nu stannar jag ju bara till när känslan rinner till.

3 Responses to Varför

  1. Nina Lindroos 1 oktober, 2014 at 23:28 #

    Jag tycker mycket om att läsa din resebetraktelse, Johan! Tack!

    • Johan 2 oktober, 2014 at 07:51 #

      Tack!

  2. Nina Lindroos 1 oktober, 2014 at 23:24 #

    Du kanske först hittar det du söker när bilden du betraktar blir till din verklighet, när samma intuition som får dig att kliva ur bilen styr vad som ska plåtas, och sedan tolkas/skiljs ut ur bilden, utan (eller med minsta möjliga styrning) av intellektet.